Tillbaka på jobbet efter härliga lediga dagar med påskfirande i massor.
Roligast av allt påskfirande var att rusa in till Tuva och Fredrik i badrummet och ropa "såg ni den, såg ni påskharen!!!" efter att ha gömt Tuvas påskägg bakom ett bord i vardagsrummet.
Tuvas ögon blev enorma, och hela hon vibrerade av spänning, en påskhare!! Hon rusade ut ur badrummet och så kilade vi tillsammans ut i vardagsrummet för att se om den var kvar där.. men icke. Vi letade och letade men hittade ingen hare... däremot ett enormt påskägg! Tuva nästan hoppade av glädje, ett påskägg! Fantastiskt! Och det hade påskharen lämnat! Och tungt var det också! Konstigt! Sen kom hon på att man kunde öppna påskägget för att se efter varför det var så tungt, kanske låg det någonting däri? Och därmed var påskharen glömd.
Det var ju godis i påskägget! Hur mycket som helst! Och det var bara hennes! Och geisha-godisar, storfavoriten! Såna skulle hon kunna leva på om hon bara fick. Geishagodisar och tablettaskar med röda segelbåtar i. Och Välling. Sen upptäckte hon att vi fått påskägg allihopa. Då blev det tydligt att det här med mitt och ditt inte är riktigt accepterat i Tuvas lilla värld. Det finns saker som är Mammas, och det finns saker som är Pappas, och Lanjelins också för den delen och Stefanies också, men det är bara saker som hon inte vill ha. Allt som hon vill ha är däremot hennes, och det inkluderar samtliga påskägg i huset. I allafall alla geishagodisar i samtliga påskägg.
Tar en liten päronpaus och funderar över det här med påsk. Påsk firar man ju av olika religösa orsaker.. precis som jul och sånt menar jag. Ibland är det ett himla liv på folk som inte är religiösa, "man ska inte tro på sagor" osv.. och "pracka inte på mig det där" och allt vad som sägs.
Men jag är tacksam över att folk tror på sagor, för annars hade jag inte haft jul-ledigt, påskledigt och förmodligen inga lediga söndagar heller.
Dessutom begriper jag inte vad Haren och Ägget har med påsken att göra.
Det var ett gott päron det här.
